
Varför sjönk Vasa?
Åsikterna går fortfarande isär om vad som utlöste katastrofen och vem som kan betecknas som skyldig. Däremot anses det helt klart att Vasa inte var en beprövad konstruktion. Hon hade fått ett kanondäck extra och därmed låg hennes vikt högre än hennes tidigare förebilder och barlast och kanondäckens höjd var inte anpassade efter det. Hade nedre kanonportarna varit stängda kanske katastrofen kunnat undvikas. Fartyget hade då byggts om och vi hade antagligen idag aldrig hört talas om henne. En annan skeppsbyggare än Hybertsson hade möjligen kunnat förutse problemen och ökat barlasten/gjort henne högre och på samma sätt undgått katastrofen. Dessutom dog Hybertsson ett år före jungfruseglatsen och hans bror och kompanjon Arendt Hybertsson de Groot tog över bygget. Gustav II Adolf, Klas Fleming och Hybertsson var nog var och en på sitt sätt inblandade, men slapp alla stå som syndabock. Förhörsledarna konstaterade att Vasa antagligen var välbyggt, men fel proportionerat. Efter Vasa byggdes utmärkta skepp med både två och tre kanondäck, så om inte annat lärde man sig något. Och framför allt, om kungen och skeppsbyggarna hade valt att bygga sånt som var välbeprövat, hade vi inte fått den fantastiska inblick i dåtiden krigsmaskiner och skeppsbyggnadskonst som vi idag har.
Om nu kungen kan anses ytterst ansvarig kan man försvara honom. Gustav II Adolf var en nydanare inom krigskonsten på land. Och sjöstriden hade under denna tid övergått från att ha bestått av att fiendeskepp närmade sig och sköt några skott, och sen snabbt övergick i närstrid – därav de 300 tänkta soldaterna som skulle skjuta vilt inpå besättningen på fiendens fartyg. 1650 skulle den s.k. linjeskeppstaktiken helt ta över. Den bestod av att de två fiendeflottorna formerade sig på linjer och sköt på avstånd på varandra. Vasa är ett uppenbart skepp "mittemellan" dessa två taktiker; hennes 20 m höga akterdäck lämpar sig väl för att låta soldater skjuta nedåt på lägre fartyg, samtidigt som hennes två kanondäck skulle gjort henne effektiv i linjestrid.

All text tillgänglig under GNU Free Documentation License.